Snaxman

Japp, då börjar vi. Varför älskar jag Sophie så mycket? Det är väldigt svårt att förklara en sådan stor del av sitt liv. Det är som att försöka förklara "Varför gillar du syre?". Det enda man vet med syre är ju bara, du kan inte leva utan det men man kan inte riktigt sätta i ord varför. Samma med Sophie. Det går verkligen inte att leva utan henne. Som när Sophie var i Rom, och jag inte kunde kommunicera lika lätt med henne längre, jag har aldrig varit så orolig någon annan gång i hela mitt liv. Jag menar, det måste ju finnas något bättre på mansmarknaden än jag. Men finns det bättre på kvinnomarknaden än Sophie? Nej, faktiskt inte. Hon är helt fulländat. Allt jag vill ha, så att säga. Underbart omtänksam. Gullig också, något så nästan oförskämt gullig. Det är fruktansvärt svårt att förklara henne, man måste träffa henne för att förstå hur härlig hon är. Ditt finns nästan ingenting bättre än att vakna frysandes, mitt i natten, av att Sophie har snott hela täcket och mumifierat sig själv i det. Självklart rycker man ju tag i det och sliter till sig sin beskärda del, men det jag försöker få ut är att det är så underbart att vakna mitt i natten och ha en gullig liten mystjej att kunna värma sig mot när man är kall... Allt är underbart med Sophie.